Husqvarna Fabruksmuseum

Vilka är dina finaste dyrgripar?
Frågan ställdes till chefen för Husqvarna Fabriksmuseum, Rickard Bindberg.

– Vi har över tusen intressanta och roliga föremål i våra samlingar. Maskiner, apparater, redskap, vapen, prydnadssaker, fordon och annat. Alla med sin egen spännande historia. Då är det inte så lätt att ta ut tre artiklar. Men OK, här är mitt val. Andra skulle kanske välja annat. Det fina med Fabriksmuseet är att det fascinerar människor med vitt skilda intressen.

Snilleblixt som floppade
Idén var briljant. Marknaden fanns – nattvandrare och bilister som ville ha något att äta fast allt var stängt och korvgubben hade gått hem. Tekniken hade mognat. Det var i slutet av 1960-talet, och matlagning och uppvärmning med mikrovågor hade kommit för att stanna.
Logiskt sett fanns alla förutsättningar för att lyckas med en ny produkt – varmkorvautomaten!
Den togs fram i ilfart av entusiaster på Husqvarnas elektroniksektor och placerades ut på olika mackar och på andra håll för praktisk provning i Sverige och Danmark. Om man lade mynt i apparaten skulle det komma ut en varm korv, därtill bröd och senap hygieniskt förpackat. Men snart berättade kunder om hur man fått fryst i stället för varm korv. Eller ingen korv alls. Eller korv på korv i en strid ström som inte gick att hejda.
Uppenbarligen var produktkonceptet alltför komplicerat. Nu står korv-automaten i muséet som ett monument över innovativt tänkande i konfrontation med en bångstyrig verklighet.

Embryot till världssuccén
På 1950-talet ställdes Husqvarna inför en dramatiskt minskad efterfrågan på sina motorcyklar, med eller utan sidovagn. En överlägsen konkurrent, bilen, tog nästan helt över. Nu gällde det att hitta nya produktidéer för att utnyttja företagets motorkunnande.
En av dessa idéer visade sig utomordentligt livskraftig. Här ses den konkretiserad. Finishen är inte riktigt den som vi är vana vid i dag. Men de grundläggande dragen känns igen. Javisst, en Husqvarna motorsåg! Ett exemplar ur en nollserie om tre sågar som togs fram 1958. Alaska kallades den. Tung och litet klumpig visserligen men redan med två av Husqvarna-sågarnas karakteristiska egenskaper – låg ljudnivå och ringa vibrationer. Den intar en hedersplats i vår jubileumsutställning som åskådliggör hur Husqvarnas motorsågar utvecklas tekniskt på sin långa väg mot världsmarknadens topp.
En annat exemplar finns i en samling av 800 olika motorsågar hos Magnus Mattisson i Vinnö utanför Kristianstad. Alaska-sågen är enligt en pressrapport hans absoluta favorit.

Gracil skönhet i täten för en revolution
Vilken kontrast mot armégevären som dittills hade varit Husvarnas nästan allenarådande produkt! Fredlig, med eleganta linjer och feminin prägel står den där – vår allra första symaskin. Från Oscar II:s tidigaste regeringsår, med det romantiska och litet storslagna namnet Nordstjernan. Bara ett fåtal exemplar finns bevarade, därav ett på Leonardo da Vinci-museet i Milano.
Konstruktören är okänd, men en ritning till den vackert snirklade gjutjärnsställningen är signerad Eskil Lindblad, den förste ingenjör som anställdes av Husqvarna.
Nordstjernan skulle snart ersättas av mer robust byggda modeller. Dem fick Lindblad inspiration och licenser till under en studieresa i USA. I vår symaskinsutställning möter man dem i början av en tidslinje från 1872 till i dag. Men Nordstjernan utgör själva portalen till den revolutionerande utveckling som skulle förändra företaget och dess omvärld i grunden.